10.2.19

OKTOBER 1876

Den 1 september 1876 lämnar Hill atlantkusten och Luc-sur-Mer för att återvända till Paris. 
Hans ateljébehov kan lösas först i början av oktober. 
Detta föranleder honom att på nytt besöka ett nu ganska regnigt Montigny och något senare Champagne.
Besöket i Champagne resulterar i ett antal skisser på stenarbetare. 
De är svårt att följa Hill i spåren genom skissböckerna. Dock kan vi genom en påskrift på 
skissbok III datera hans vistelse: Des dessins faits à Champagne sur l´Oise 9 à 14 oct. 1876
I skissbok I finns en mycket hastig teckning på ett stenbrott. 
Skissen kommer att ta form genom den inte helt avslutade målningen 
Stenbrott med hjulspår


Carl Fredrik Hill, Stenbrott med hjulspår

Detta är en målning vars motiv kommer att tas upp i en ny och omarbetad form 
under denna inledande ateljéhöst. 
Det blir genom målningen Stenbrott vid Oise I .

För de där hemma har han, möjligen redan innan den korta oktoberveckan i Champagne,
berättat om möjligheten att få byta till sig två verk av Corot. Men några råd hemifrån tycks
inte påverka bytesaffären. Dagen efter att ateljén på Boulevard Clichy 1 blivit tillgänglig
meddelar han hem att bytesaffären blivit av. Detta brev sätter datumet till den 16 oktober
och det sista halvåret har resulterat i runt 40 studier. 
Till sin ateljé, som han nymöblerat, har han även köpt ’underbara’ fotografier 
efter originalarbetena av de stora spanska mästarna, 
Velázquez i synnerhet, ’den störste målare, som någonsin funnits’.

Direkt innanför höstens ateljétröskel - skrivs nu några för detta arbete centrala ord om ”två fina löjtnanter”. 
Det avslöjar att ateljén kräver ett annat perspektiv för blivande motiv. 
Visserligen har Luc bringat ett kompositionellt dynamiskt anslag till Hills måleri, 
men sommaren har varit utan klassiskt beräknade kompositioner. 
Nu kommer Hill på nytt att berika sina verk med en medvetet beräknad tanke.
Sommarens arbeten blir ställda invid vårens. Vi kan konstatera att Hill under sommaren
förflyttat sina uttrycksmässiga gränser. Vi betraktar, men Hill skapar och ger struktur åt sitt målande. 
Det sker genom en oerhörd materiell inlevelse. Suggestiva krafter som Hill använder sig av 
för att själv förstå och kunna gestalta synintrycken.  
Han utvidgar sitt visuella medvetande.

Hill hade spridit ryktet att han ämnade åka till Italien och August Strindberg kom i ogjort
ärende, Hill höll sig undan och ibland till eget förtret. 
Trots ett glest källmaterial tycks det som om konstnärens självmedvetenheten 
har en bibehållen hastighet in i denna höst. Betraktar vi hans måleri kan vi förstummas av 
hur den närmade sig en excess i penselföring och färgbearbetning.
Där bakom ligger tankereflexer som nu kommer att tvärnita i ett särdeles märkligt verk. 
För så kan upplevelsen te sig inför Stenbrott vid Oise I.


Carl Fredrik Hill, Stenbrott vid Oise I